Då snön smält så mycket att de första vårblommorna kan titta fram och man kommer åt att klippa ner eller gallra buskar ända nere vid marken kan det dyka upp små överraskningar.
En tidig vårblomma ler mot dej på en plats den själv bestämt sig för att växa på och den gamla lavbeklädda forsythiabusken som borde glesats ut för flera år sedan överraskar med att ha bildat en massa småplantor på de kvistar som böjt sig mot marken.
Forsythians gamla kvistar som hängt ner mot marken har bildat kraftiga rötter.
Detta är ett sätt för buskar att breda ut sig på en större yta. En hobbyodlare kan utnyttja buskarnas förmåga att bilda nya rötter på kvisten och därmed nya, små plantor genom att lägga ner en buskes kvist mot marken. Rötterna växer så småningom ut vid ett bladärr. Då kvisten rotat sig kan den lilla nya plantan flyttas.
Början till en ny buske.
Tidigast av alla vårblommor är vintergäcken snart följd av snödroppe, krokus, porslinshyacint och scilla. Vintergäck, porslinshyacint och scilla även kallad rysk blåstärna är de tidiga vårblommor som sprider sig mest och bäst som frö om man låter dem vissna i egen takt så att fröna hinner mogna. Innan det kan bli frön har vårens första bin och andra viktiga pollinerare vaknat och hittat de tidiga vårblommorna och kanske en guldbepudrad sälg.
Vintergäckens gula blomknoppar sticker upp så snart snön ger vika.
Vårblommor som har nektar eller pollen ger både dej och biet ny livskraft efter den långa vintern.
Prästkragens bladrosett har övervintrat grön så det är bara att börja växa då det blir lite varmare.
